Hallå där, Tack så mycket!

Jag har tänkt på att skriva det här inlägget ett tag men inte riktigt vetat hur jag ska formulera mig men så tänkte jag va fan, det får väl bli som det blir. Själva innebörden lär ju gå fram. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och säga tack till att fantastiska människor där ute som hejar på oss, och mig, och som lämnar snälla, trevliga och peppande kommentarer.

Det första inlägget jag skrev på bloggen handlade om att växa upp med en ensamstående mamma och hur det var fungerade stärkande för mig som tjej då, utan att jag eller mamma förstod det. Den första reaktionen jag fick var från en ensamstående mamma som tackade för att jag skrev att det kunde gå bra, för att hon var orolig över hur och om det skulle gå att vara själv och att mitt inlägg hade stärkt henne.  På vartenda inlägg jag skrivit så har det kommit in minst en peppande kommentar gällande just det inlägget eller om bloggen i stort. Det är kommentarer som säger att inlägget har betytt något, berört och att någon har känt igen sig. Vi har fått jättemånga ”Ni är så bra <3”, ”Ni gör skillnad” och ”Jag blir så glad över att ni finns”. Det är fantastiskt stort att det lilla utrymmet av skuldfrihet vi har skapat kan glädja så många andra, och att de också berättar det för oss.

Detta att peppa varandra, trots att man inte känner varandra, tycker jag är oerhört viktigt. Jag försöker att praktisera det i min egen vardag också. Jag är en hyffsat aktiv twittrare och följer många fab människor och jag försöker att skicka hejarrop och pepp till dem. Där finns en styrka, att läsa andras reflektioner i samhället som stämmer överens med mina egna och kunna stärka dom. Vissa av dem följer mig också tillbaka och skickar peppande ord eller medhåll när jag skriver något.  Ibland leder det till att man etablerar någon typ av vänskapsrelation på twitter. Jag tänker bland annat på Rebecka och Malin – två människor som jag lärt känna genom twitter och som är sådär mind-blowing-fantastiska, som kan bli rosenrasade över något jag varit med om, som ofta skickar peppande tweets när det behövs som mest. Där egentligen hela relationen växt fram ur peppande och stärkande ord. Hur häftigt är inte det egentligen?

Men jag pratar också om de på twitter (eller övriga nätlivet) som man bara skickar en enda peppande kommentar till, eller som bara skickar en enda peppande kommentar till mig, bara för att man ser att det behövs just precis då. När man skickar iväg lite kärlek dit man tror att det behövs. Precis som i verkliga livet så är den (nät)kärleken som uppstår i situationer när man som mest behöver det helt och hållet underbar, ibland till och med golvande, och det är den jag vill passa på att hylla med det här inlägget. För mig är nätkärlek inte alltid uttalad kärlek, det är när man peppar någon, kanske för att man själv blivit peppad. Det är när man gör något som får andra att må bättre. Och vi har fått in ganska mycket sånt till bloggen och jag tycker att det är helt och hållet fantabulöst, stärkande, värmande och peppande. Jag vill bara säga Tack! Och fortsätt med det – till så många ni bara kan, och om ni inte gör det, börja! Vi kommer långt på att lyfta varandra.

/Elisabeth

Annonser

9 thoughts on “Hallå där, Tack så mycket!

  1. Bra inlägg. Visserligen vet jag ju hur roligt det är att få pepp, men har inte tänkt på hur bra det är på bloggar och så riktigt.. nu ska jag skriva mer beröm och dylikt på bra blogginlägg.
    Och: ni är så bra! Kram!

  2. Precis så är det, du har så rätt, det är så sant! Det är viktigt och bit för bit förändrar det världen, tänker jag.

    När jag började blogga för snart ett år sedan, var min bild av bloggvärlden väldigt svart och påverkad av media. Det är ju mest de negativa vi får se. Jag hade inte aning om att jag skulle få möta så många fantastiska, kreativa och omtänksamma människor, och att flera av dem till och med skulle komma att bli mina vänner.

    Hur som helst, det var fint att hitta till er sida! Heja er, det ni gör är så viktigt!

    Allt gott,
    Frida

    • Visst är det så? Det man hör om är de som skriver arga, fula, hemska kommentarer. Och jag tycker att det är viktigt att lyfta och motarbeta detta – men ibland känns det som att jag är dålig på att också säga tack för peppen och lyfta den, för det är ju en väldigt fin sida av internet-/bloggvärlden. Tack för peppen!
      Kram.

  3. Tack själv(a)! Jag jobbar natt och FB:ar inte på jobbet men jag har tänkt hela tiden jag jobbat att imorgon, när jag slutat, ska jag skriva till Skulden på fejjan om hur himla bra ni är.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s