Ovanstående mening har dykt upp i i så många sammanhang att jag inte ens vet var jag ska ge för exempel. Personer i min familj, vänner, kollegor och personer jag inte ens känner har berättat för mig att tjejer inte kan leka tre. Detta brukar inte ens behöva någon motivering eftersom det är en universell sanning. Alla vet att tjejer inte kan umgås i grupper av tre, det handlar något om att vi tjafsar då, blir avundsjuka på varandra och snackar skit.
Problemet med detta är såklart att det är sjukt: tjejer kan umgås i grupper av tre. Hela mellanstadiet var vi en grupp på tre tjejer som umgicks. Det var en asbra tid, ungfär samtidigt kom funktionen som gjorde att man kunde prata 3 i ett samtal, R3 tror jag att man tryckte. Vi pratade alla tre i timtal. Under högstadieperioden umgicks jag i gruppet av 3 och 4 nästan hela tiden – vi var sammansvetsade och hade det gött. Gymnasiet likadant, vi var tre som umgicks nästan hela tiden.
Och vi har varit osams, vi har nog varit avundsjuka och vi har snackat skit, men vi har också varit allra allra bästa vänner samtidigt. I relationer där man umgås i princip dygnet runt tröttnar man ibland och blir irriterade på varandra. Problemet har aldrig varit att vi varit tre, det har snarast varit det bästa av allt. När vi tröttnat på varandra kan vi avlasta varandra – skifta vem som tar mest plats eller vilka som umgås mest.
När jag har berättat om mitt liv i gäng av tre så blir det bortförklarat som ett undantag. Men hur är det ens möjligt att jag skulle vara ett undantag när varje grupp av tre eller flera har varit minst två andra personer? Totalt är vi ca 12 personer som ingått i grupper av tre. Hur är det möjligt när det finns massor av andra grupper av tre (eller fler) med bara tjejer i? Svaret är: det är inte. Tjejer kan umgås i grupper.
Enda anledningen till att man säger att tjejer inte kan det är för att förminska och förlöjliga tjejers relationer. Genom att säga att det alltid blir bråk om tjejer umgås tre vill man säga att tjejers relationer är bräckliga och ostabila. Att tjejer är skitsnackande och kniv-i-ryggen-huggande. I själva verket visar t.ex. undersökningar att vid skilsmässor/uppbrott mellan kvinnor och män att kvinnor efteråt mår bättre och har ett socialt nätverk som ställer upp, och att män mår sämre och känner sig ensamma. Sett ur det perspektivet är kvinnor bättre på att hantera flera relationer, hela sociala nätverk faktiskt. Det gör mig ursinnig att man då ska kunna gå omkring och säga att tjejer inte kan leka tre som någon universell sanning. Tjejer kan leka hur få eller hur många som helst. Deal with it.
Skulden är inte min 
Bra att du tar upp detta, för det är verkligen en myt. Min 8-åriga dotter leker jättebra med sina två kompisar. Oftast är det samma tre, men andra är också välkomna i det lilla gänget. Har aldrig upplevt nåt bråk eller rivalitet. En annan spridd myt är att tjejer snackar skit och konspirerar, medan killar är mer rättframma. Har inte upplevt nån sån könsskillnad där heller. Killar kan snacka mycket skit om varandra (och andra) de med.
När jag gick på lågstadiet var vi tre tjejer som umgicks, och vi var jättebra vänner – men det var mycket tävlan om vem som var bäst vän med vem och mycket skitsnack. Det fortsatte i början på mellanstadiet, men med ett nytt tjejgäng på tre och samma sak där. Vi var otroligt bra vänner, men det var oerhört mycket skitsnack.
Jag tror jämförelsen med skilsmässor inte är det bästa argumentet för varför det är så här. Enligt mig beror det på att tjejer har från det att de får sin första docka att leka med lärt sig att fokusera på relationer. När tjejerna blir lite äldre är det många som börjar med individuella tävlingssporter och lär sig därför att tävla individuellt – och inte i ett team. Så, när tjejer får sitt första tjejgäng på tre vill de tävla och eftersom tjejer fått lära sig att relationer är det viktigaste, är det vad de tävlar om. Därför ska det snackas skit om den tredje i gänget när den inte är med, det ska bråkas och det ska lösas för det är så tjejerna lekte med sina dockor och nu går de vidare med det i verkliga livet.
Därför tror jag det är viktigt att tjejer får lära sig att inte vara varandras fiender, utan istället jobba som ett team. Då kan det även tas med i arbetslivet, vilket är viktigt då kvinnor inte stöttat varandra i lika stor utsträckning som män.
Det är verkligen inte det bästa argumentet med skilsmässor, och jag hade kunnat formulera det mycket bättre och byggt upp det med mer argument. Nu var det snarare ett inlägg skrivet lite i affekt – trött på att få alla mina fantastiska grupprelationer utpekade som något ”udda” eftersom tjejer ”som alla vet” inte kan umgås i grupper av tre. Jag köper det inte alls. och det finns mycket bakom att diskutera kring det, vad det gör med oss att vi uppfostras så mycket att fokusera på och upprätthålla relationer medan killar ofta uppfostras till att inte tänka så mycket på det. Att när en kille har sin första docka så fnissas det lite – ”undra hur länge han har kvar den”, något som det inte görs med tjejer. (Jag är också medveten om att detta håller på att förändras – men inte så snabbt som det behöver). Men hur vi behandlas i förhållande till relationer och vad vi förväntas ta för utrymme och ansvar i relationer sätter djupa spår. Och jag tror att det spelar in sedan i tider av kriser så som skilsmässor – kvinnor har tagit ansvaret för relationerna och det är också därför hennes nätverk är kvar.
Sen det med att vara varandras fiender i arbetslivet, jag tror faktiskt inte att det har jättemycket med relationer att göra. Det tror jag snarare hänger ihop med att vi lever i en patriarkal värld där vi kvinnor inte får ut lika mycket av att stötta varandra som att vara varandras fiender. Det berömda glastaket dit vi inte har tillträde – när vi stöttar varandra kommer vi bara dit, för männen sitter på makten i mycket större utsträckning. Vi har mycket att vinna på att stötta varandra, men det är ofta lättare i karriärhänseende att inte göra det. För män är det precis tvärtom – de kan ta sig dit de vill med hjälp av sina nätverk. Men självklart så SKA vi stötta varandra, för det är bara så vi kan få förändring.
Allt gott!
Klart tjejer kan leka tre och traditionellt sett är tjejer mer relationstränade än killar. Dock ser jag att det händer saker. De nya papporna är mer måna om att ha riktiga relationer med sina barn och jag tror och hoppas att det ska avspegla sig på killar framöver. Viktig och bra blogg ni har. Kram
Jag hoppas också det. Känns alltid fint, och extremt sorgligt, att bli positivt överraskad av pappor som pratar känslor med sina barn och bygge relationer.