1964 – kvinnors sexuella frigörelse, eller?

Så kom då äntligen den lilla tabletten som hindrade oönskad graviditet. Kvinnan tog den varje dag och oftast hade tabletten önskad effekt. Kvinnan blev inte oönskat gravid. Sedan dess har en rad olika hormonpreparat passerat revy. Olika typer av hormonkombinationer men för många svårt att hitta något som var optimalt.  Att hon fick olika biverkningar fick hon stå ut med. Lusten kunde försvinna, viktförändringar och påverkan på humöret var inte helt ovanligt. Vad har hänt på dessa 50 år? Jo, preparaten har utvecklats och finns i fler administreringssätt.  Tabletter, spiral, ring, plåster, spruta och implantat. Ändå inte självklart att kvinnan mår helt bra på dessa hormoner. Den sexuella frigörelse som vi väntade oss på 1960-talet blev för en del en fälla i stället. Nejet blev inte alltid ett nej. Du äter ju p-piller… ingen kondom här inte! Påtvingat sex och könssjukdomar. En del slutade och gör så fortfarande med hormonerna eftersom de inte mår bra på dem. Det finns inte många alternativ. En del barnmorskor känner sig osäkra i att ge råd om alternativen och vi är få som har jobbat med Naturlig Familjeplanering (NFP). Jag vill se en satsning på preventivmedel som de flesta kvinnor mår bra av och som inte har en massa biverkningar. Kvinnor har rätt till att kunna njuta av sin sexuella känsla och lust.

 

Gunilla Larsson, leg. barnmorska

Axelinas byrå

Tjejer kan inte leka tre

Ovanstående mening har dykt upp i i så många sammanhang att jag inte ens vet var jag ska ge för exempel. Personer i min familj, vänner, kollegor och personer jag inte ens känner har berättat för mig att tjejer inte kan leka tre. Detta brukar inte ens behöva någon motivering eftersom det är en universell sanning. Alla vet att tjejer inte kan umgås i grupper av tre, det handlar något om att vi tjafsar då, blir avundsjuka på varandra och snackar skit.

Problemet med detta är såklart att det är sjukt: tjejer kan umgås i grupper av tre. Hela mellanstadiet var vi en grupp på tre tjejer som umgicks. Det var en asbra tid, ungfär samtidigt kom funktionen som gjorde att man kunde prata 3 i ett samtal, R3 tror jag att man tryckte. Vi pratade alla tre i timtal. Under högstadieperioden umgicks jag i gruppet av 3 och 4 nästan hela tiden – vi var sammansvetsade och hade det gött. Gymnasiet likadant, vi var tre som umgicks nästan hela tiden.

Och vi har varit osams, vi har nog varit avundsjuka och vi har snackat skit, men vi har också varit allra allra bästa vänner samtidigt. I relationer där man umgås i princip dygnet runt tröttnar man ibland och blir irriterade på varandra. Problemet har aldrig varit att vi varit tre, det har snarast varit det bästa av allt. När vi tröttnat på varandra kan vi avlasta varandra – skifta vem som tar mest plats eller vilka som umgås mest.

När jag har berättat om mitt liv i gäng av tre så blir det bortförklarat som ett undantag. Men hur är det ens möjligt att jag skulle vara ett undantag när varje grupp av tre eller flera har varit minst två andra personer? Totalt är vi ca 12 personer som ingått i grupper av tre. Hur är det möjligt när det finns massor av andra grupper av tre (eller fler) med bara tjejer i? Svaret är: det är inte. Tjejer kan umgås i grupper.

Enda anledningen till att man säger att tjejer inte kan det är för att förminska och förlöjliga tjejers relationer. Genom att säga att det alltid blir bråk om tjejer umgås tre vill man säga att tjejers relationer är bräckliga och ostabila. Att tjejer är skitsnackande och kniv-i-ryggen-huggande. I själva verket visar t.ex. undersökningar att vid skilsmässor/uppbrott mellan kvinnor och män att kvinnor efteråt mår bättre och har ett socialt nätverk som ställer upp, och att män mår sämre och känner sig ensamma. Sett ur det perspektivet är kvinnor bättre på att hantera flera relationer, hela sociala nätverk faktiskt. Det gör mig ursinnig att man då ska kunna gå omkring och säga att tjejer inte kan leka tre som någon universell sanning. Tjejer kan leka hur få eller hur många som helst. Deal with it.